nothings gonna stop us now
jag ska alldeles strax ge mig ut på stan och köpa nåt fint till mej själv, för det har jag minsann förtjänat! jag fick precis resultatet på vägtentan vi hade innan jul och jag hade klarat den med sån råge att jag fick en fyra! helt fantastiskt då jag inte ens trodde jag skulle klara den innan jag gick dit och skrev!
detta kommer bara någon timmer efter ett mycket positivt möte med exjobbsexaminatorn som hittat världens intressantaste verkliga projekt för oss att skriva om. det känns så bra så jag inte ens vågar skriva mer om det än så i rädsla för att jinxa det. förhoppningsvis ska vi ha ett möte i nästa vecka och reda ut vem som ska vara handledare och vad våra egentliga frågeställningar är, men till dess ska vi jobba med att skrapa ihop underlag till en ”state of the art” – beskrivning av ämnesfältet ”Hållbar stadsförnyelse av miljonprogrammets bebyggelse.” för så är det sagt!
dessutom hade gruppindelningen inför vårterminens projekt kommit ut utan att ge mig ångestknutar i magen. det ska nog bli bra det där! nothings gonna stop us now…
nu fattas det då inte mycket egentligen. ett lika bra resultat från igår och lite kärlek kanske…
(för mer sköna 8o-talshits och galet bra musikvideos i pastell besök hybrisbloggen)
somewhere a clock is ticking
idag en såndär dag som man bara tar sig igenom för man måste. tentan gick nog rätt bra, men så kände jag väl förra gången med så det betyder inte så mycket i det här fallet. får se hur hon rättar denna gången. förhoppningsvis ganska snart. efter tentan lunch på tamnack thai och sen var planen att ta den obligatoriska eftertentaölen men väl anlända till ölkafét hade regnet hunnit övertyga oss om att det faktiskt var en mycket bättre idé att cykla hem till å, hennes tv-soffor och torra byxor. hyrde en riktigt kass film – art school confidential – 1tim och 38min som kändes som en hel bortkastad eftermiddag. till och med extreme make-over på tv var bättre! ett glas vin som för att kompensera för den uteblivna ölen och sen en påse godis från kungen av sweets som jag cyklade hem med till en helt hjärndöd kväll. den borde faktiskt snart ta slut. jag pallar liksom inte mer av det här nu…
någonstans hoppas jag ändå att det är nåt bra på gång snart. ska bara vila lite, men sen...
när till och med katten heter emma
när jag frågar mina föräldrar vad dom tänkte då de bestämde att jag skulle bli en av dessa tusentals emmor, kan jag nästan tro dom när dom säger att de inte visste hur poppis det då precis hade börjat bli. hur det nästan epidemiskt spridit sig och klättrat på namnrankingen. min mamma ville att jag skulle ha ett kort och enkelt namn som jag skulle få lov att heta, eftersom hon alltid fått dras med smeknamn för sitt långa christina. jag har enligt min mammas önskan aldrig kallats för något annat än emma, men många av mina namnor (om det verkligen kan heta så?) har tvingats heta både det ena och det andra – för att alla andra heter ju också emma!!
det stora mysteriet för mig är varför det fortsätter vara så populärt! vad är det med namnet emma som får folk att välja detta framför andra? det kan väl inte ha undgått någon hur vanligt det är!? det är ju visst inte så att jag lider av att vara emma idag, även om jag som barn inte hade någon önskan större än att få heta ett långt fint namn som man faktiskt kunde göra smeknamn av, men jag menar det kan ju göras så himla mycket roligare!!
nej. fram för namnen på utelistan tycker jag! döp flickebarnet till nåt fint som gunilla, irene eller margareta och vila tryggt i att veta att hon i alla fall inte kommer försvinna i mängden!
livet och byggtekniken
en förfader till mig, en apotekare vid namn julius brun, skrev någon gång på artonhundratalet den numer dramatiserade livet och elektromagnetismen, en väldigt tjock och respektingivande bok som jag aldrig ens har övervägt att läsa. men jag kom att tänka på den när jag satt och tänkte på vad jag egentligen vill med den här bloggen, i det lilla och det stora. jag kom inte fram till så mycket mer än bara att jag skulle använda hans fenomenala titel för att beskriva vad jag i alla fall i dagsläget kan tänka mig att jag kommer skriva om här - livet, som känns ganska självklart, och byggtekniken som säkert är det tema som kommer lysa igenom mest i det jag skriver, eftersom jag ju har med den att göra i det där livet varje dag...
rats
tredje blogginlägget på en och samma dag och jag känner mej nästan lite fånig. så nytt och spännande att jag inte kan låta bli bara. nu får det vara nog dock. ska koncentrera mig på att tina mina frusna fötter istället för att leka med datorn. det är inte varmt här och att sitta stilla framför dator hjälper inte det minsta.
i stormens öga
imorgon är det dagen innan tentan. tror det ska kunna gå rätt bra den här gången faktiskt. kan nästan allt om hur man ska dimensionera avloppsrör för att de ska vara självrensande, hur man räknar ut hur stort vattentornet i ett samhälle måste vara och mellan vilka nivåer dettas högsta och minsta vattenstånd måste vara, och om formlerna för dimensionerande regnflöde. måste läsa lite mer teori, om rening både av det rena vattnet och det smutsiga, och lite om dagvattenshantering, men sen tror jag att jag faktiskt är redo.
den stora frågan just nu handlar dock inte om något av detta, utan om vad det egentligen är för färg på den här designen. jag tyckte den var sådär timidt mesgrön och ganska fin, men enligt kerstin är den neongrön! liza tyckte den var starkt mintgrön, vilket ju låter mer åt neon- än meshållet, och detta är ju en ganska intressant fråga faktiskt. handlar det om att olika människor uppfattar samma färg på så olika sätt, eller kan det verkligen skilja så mycket på hur olika skärmar visar den här så kallade verkligheten???
första inlägget - sidbyte
överger blogspot.com för blogg.se, med förhoppningar om att den snygga gröna layouten här ska få mig att använda mig av bloggforumet lite frekventare. framtiden får utvisa hur det kommer gå med den saken...
old blogg - goodbye.