DISPONENTGATAN

ikväll har jag gjort något jag trodde jag kanske aldrig skulle göra någonsin. jag har varit på jägersro och spelat på hästar. 120 kronor fattigare, men med värdefull kunskap om metoder för att förhindra korrision i betong, miljövänliga cementankare och vattentäta mattor, och en portion gös & rödbetor i pengarnas ställe. jag har ett riktigt jobb, med riktiga arbetskamrater, och lunchrast. det är så skönt hur det ibland kan betyda nästan allt. och idag fick jag mitt arbetsintyg från gamla jobbet (som ju också var riktigt, det var inte alls så jag menade nu) och det var helt fint. företaget vi spelade på hästar med skulle vara riktiga hejjare på det där, men mina 100 kronor som jag fick låna av en av cheferna (hallå, så 1900-tal att ha kontanter på sig, vem har det egentligen..?) spelade de bort lika illa som jag med min dagens dubbel, trean och nian, ingen av dom var ens i närheten...