dokument rörande spelaren rubashov
senaste lästa boken, skriven av carl johan vallgren. jag fastnade för det fina bokomslaget, och jämförelsen med ryska bulgakov på baksidan, och började läsa, för fleeera veckor sedan när vi var uppe i göteborg. nu har jag faktiskt lagt den ifrån mig, med ett sjuttital sidor kvar, och jag kan inte förmå mig att lägga en minut till av min tid på den. tyvärr. ett spännande sammanträffande är att jag minns att jag för lite mer än tre år sedan sträckläste först mästaren och margarita av bulgakov, och sedan den evinnerliga kärlekens historia av vallgren, på en 25 timmar lång båtresa över nordsjön. dokument rörande spelaren rubashov bjuder inte till samma läslusta. den är rätt trist, och jag kan aldrig känna mig engagerad i den till evigt liv dömda kolja, vars namn förändras i varje kapitel när han befinner sig i en ny, jobbig värld/situation. det kvittar att det är välskrivet och snyggt. jag pallar inte bara.