stressfaktor 1000

jag hinner inte öppna ostjäveln så jag äter min knäckebrödsmacka med bara smör, med kylskåpet öppet under tiden så jag slipper ödsla tid på att stänga och öppna igen för att sätta tillbaka smöret. jag kan inte formulera en mening som handlar om något annat än helvetes jävla åtgärder för hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse, inte lyssna på vad någon säger till mig och reagera på det. hjärnan är avstängd, nedlagd. jag skakar och kan inte sitta still, men får inget gjort när jag väl sätter mig, eftersom jag någonstans bestämt att jag nog skulle gå och lägga mig. tillbaka i mitt hem, detta min borg och fängelse. jag får inte gå härifrån förän SÅ mycket är klart imorgon. tillät mig att ta en paus för tv ikväll, tror det var ett bra beslut, men jag fattade inte vad det var vi tittade på, speciellt inte den där filmen med sherlock holmes efter six feet under. misär i hjärnan. imorgon är det valborg som följs av första maj och sen är det maj och alldeles alldeles snart dags för allt som ska vara klart och göras i maj. jag kan inte sitta här och tänka på det bara.

jag hjärta folkets park

det kan inte finnas någon annan folkets park som är bättre än våran!? idag kom det slutliga beviset på att den är allt vad man behöver, med artikeln gratis surfning i folkets park. om det inte var för att dom stängde grindarna där på kvällen och att jag inte är så bra på att klättra nu för tiden, skulle jag slå upp ett tält där inne och bosätta mig. då hade livet inte kunnat bli bättre. gräsmatta, solsken, nära till konsum, alltid massa trevligt snyggt folk runt omkring en, folköl, DEBASER och så den där pop-eye-grillen som är på gång att öppna med! OCH gratis internet! fast det är klart, jag skulle väl behöva köpa en ny dator med, eftersom betty här verkar glappa lite mot trådlösa nätverk. och det där med att hon inte klarar sig mer än ca 17 minuter utan strömsupply. men ändå. bara tanken...

åh, prestationsångest

lyckades glömma att ställa klockan på väckning igårkväll, så redan när jag vaknade kvart i tio hade det börjat gå åt fel håll. var på biblioteket halv elva och nu är klockan tjugo över tolv utan att jag fått något vettigt gjort. sitter och tittar ut rakt  in i den ännu outslagna platanen och drömmer om en tid då det ännu inte var vår utan flera månader kvar till maj. jag dör jag dör.

tisdagen den 24e april

jobbet gick mycket bra, till stor del tack vare genomgoda gamla malin - en idag arkitektstuderande vän från bekantskapskretsen under gymnasietiden som jobbar på det stora kontoret på platsen brevid kalle (och nu mig!?). jobbet i sig var inga problem, jag fick en tillbyggnad av en villa som jag fick CADa upp ett bygglov på, och jag blev klar inom mina åtta timmar med vad jag tyckte vad ett gillande uppifrån. malin presenterade mig för de som inte kommit fram och presenterat sig själva vid åsynen av ett nytt ansikte, visade mig vart toaletten och kaffekokaren var, berättade allt om lunchrestaurangerna kring slussplan och fixade så jag fattade hur jag skulle skriva ut. allt gick så himla enkelt! fick en våg av nervösa svettningar när den stressade chefen frågade om jag skulle jobba där dom dagar inte han den andra är där nu i framtiden - det är fortfarande lite svaj på det här med kommunikationen mellan mig, min vanliga chef och alla andra - men jag försökte se lugn ut och svarade att "nej det kan jag inte, jag skriver mitt examensarbete och det tar all min tid nu fram till slutet av maj, men sen kommer jag gärna in så mycket nu behöver!" och hoppas att han tog det till sig och inte anställer nån annan utan att de faktiskt behöver mig fortfarande om ett tag. helt sjukt otroligt om det skulle gå vägen. men kanske. det finns en möjlighet att det inte är total arbetslöshet som väntar. om inte annat fick jag ett mail om att jobba några timmar på malmöfestivalen i maten. så helt ska jag inte svälta...

tänkte sen varva ner med att gå en promenad, men solen lyste så fint och så var jag lite hungrig och framförallt törstig så det blev falafel och folköl vid staketet till den oh så gröna gräsmattan på andra sidan, i folkets park med anna och åsa. och ett par timmar senare var både min mage och josefin med på att traska, så det hanns med till slut det också! helt fantastiskt. väldigt mycket bra känslor idag! och jag har diskat nästan hälften av disken! wee!

debaser

den 8e maj är det uniformsdags igen, och nu är det dags för oss att ge oss på malmö! electrocute och soviac på debaser vars nygjutna golv ännu inte härdat, men förhoppningsvis till dess! tres nice. let the word be spread!!!

imorgon ska jag besöka ett riktigt arkitekt/konstruktionskontor, prata med deras chef och "visa vad jag går för"... jag har ingen aning om vad jag går för, men det ska jag minsann inte låta dom se, och det oroar jag mig inte så mkt för. min största panik gäller snarare vad jag ska ha på mig! alla mina kläder är antingen trasiga, knallfärgade eller luktar som sunk. man ska ju se sådär representabel ut. jäjä.

nytt meddelande

ganska rutten söndag, har inte fått skräp gjort som jag borde, jag är helt sunkig, luktar illa och vill bara äta ost och godis. men man måste väl tillåta sig sådana dagar med emellanåt. men frukosten var redig och jag har kollat på en obehaglig film - palindromes - funkar inte jättebra varken till middag eller godis och borde nog setts med något klarare skalle, och gått på långpromenad med teresa och lilian. så visst, helt bortkastad är den ju inte dagen.

igår var det förvånansvärt mycket fest med tanke på den sena dagen i månaden! följde med josefin på stödfest för en konstförening som bjöd på tomatsoppa och gott bröd, och sen kb där både !!! och publikuppslutningen var positiva överraskningar. all good kväll faktiskt.

thou shall not watch hollyokes

hörde just en inte så bra men dock underhållande låt på radion: Dan Le Sac Vs Scroobius Pip - "Thou Shalt Always Kill". tänk om man hade en regelbok som den, att alltid rätta sig efter. du skall inte cykla till jobbet när du egentligen inte har tid - skulle till exempel vara en jättebra regel i mitt liv. liksom du skall aldrig inte göra saker av enda anledningen att du inte vågar och du ska inte bry dig så mycket om vad alla andra tycker.


hälften avklarat

gårkvällen på smålands var en nästan lika stor succé som i lördags! vi hade lite svårt att bestämma oss i början, om vi skulle spela pop eller inte, och presenterade väl en ganska spretig repertoar de första timmarna. men publiken verkade inte tycka illa om oss för det, och när vi sen spelade mer sådan slags musik som vi vill spela så var det helt plötsligt trängsel på dansgolvet. möjligtvis kan det dock ha med den stundande spelningen med vapnet att göra...

trots sen hemkomst lyckades jag vakna i tid imorse och ska snart cykla till skolan för förmiddag med konstruktionsberäkningar och i eftermiddag seminariet ekologisk hållbarhet där åtgärdsbanken so far ska presenteras inför en riktig publik, i motettens folkets hus i lindängen. ska nog gå ska det. och efteråt ska jag sova...

grillpremiär -07

image9 image10

igår var det knytkalas i parken. mimmi och martin var i stan timat och allt. det var mycket god mat och stämning. fast boule är inte min grej. det ska sägas.

hände sig så fantastiskt med sen att
uniformerna fick ännu en spelning på smålands! kalle skulle tydligen spelat men kunde inte och tipsade bokaren om att han kände några som nog kunde ställa upp! yej!

idag möte med handledaren för exjobbet - hon var lite bekymrad över hur vi skulle hinna bli färdiga och likaså är vi. det är inte ens fyra veckor kvar till deadline. så det blir inget alaska truckstop för oss. jobba jobba. och på torsdag den där presentationen. det bara rör sig överallt nu. men det är väl så det ska vara.

sunny söndag

image7 image8

i fredags natt när jag kom hem hade jag fått en blomma i min cykel! så jäkla romantiskt! ah..

spelningen på smålands igår kändes väldigt lyckad till slut, något jag inte ens kunde drömt om i början av veckan när jag kände mig ungefär lika mycket värd som snus för en tobakshatare. fyra timmar med bara bra musik, och folk som faktiskt dansade!

idag mycket kaffe och sol och fika och pizza. söndagar is the shit.

att resa sig upp igen

jag börjar komma på benen nu. hur osannolikt det än låter så var att prova bikini på åhlens just vad jag behövde i mitt tillstånd. det hade ju kunnat vara spiken i kistan, lite som rysk roulette, men jag hittade faktiskt en jättefin som passade! det händer ALDRIG! utom idag. får allt att kännas lite bättre faktiskt. och att alla runt omkring mig försökt få mig på bättre humör under the dark days.

på lördag gäller det igen!
klubb uniform spelar skivor på smålands! jag känner mig till och med nästan redo för det!

påskspecial

ibland är det bra när det inte blir som man tänkt sig, men andra gånger leder det till att man bara fylls av en slags trötthet och resignation. jag vet inte vad det är med mig, men största delen av den här eviga påskhelgen har jag bara haft en slags nervös molande värk i magen och mest velat krypa ihop i fosterställning under ett tjockt täcke. det är mög. nu till exempel. eftersom jag verkligen inte har någonting vettigt för mig, borde jag plugga, har tenta på tisdag, men jag orkar inte. eller städa, jag ska visa lägenheten igen imorgon. men jag kan inte förmå mig. eller gå och hänga lite med de övergivna katterna på almbacksgatan, eller gå och handla kaffe och bröd så jag inte svälter ihjäl eller dör av koffeinabstinens.

trots detta har det ju varit en massa bra saker på senaste, så jag borde ju inte känna såhär. igår invigde min kära far grillsäsongen, bara det borde ju göra en själaglad kan man tycka. och igårkväll var jag på 50-årsfest hos två kompisar från gymnasiet och hade kul hela kvällen till och med ute på grand! jag träffade markus, min allra första pojkvän, och han såg precis ut som han gjorde för - shit jag kan inte räkna, jag får kortslutning i hjärnan, hur gamla är vi egentligen!!?? - ja massa år sen i alla fall. jag har inte pratat ett ord med honom sedan det tog slut mellan oss sista gången tror jag, någon gång på våren i ettan på gymnasiet. men nu kändes det helt naturligt att gå fram och hälsa. haha. jaja. det var faktiskt en av helgens ljuspunkter. kunde man inte trott. det sjuka är ju att det är kul, och att jag skrattar till lite för mig själv varje gång jag tänker på det, men att jag sen ändå hamnar tillbaka i något slags grönsakstillstånd med endast grått framför ögonen. jag blir riktigt rädd för mig själv.

dags att rycka upp sig. imorgon är första dagen på resten av livet - det är så de brukar säga? annandag jävla påsk. kan den inte ta slut bara, det är ju inte så att en röd dag betyder något för mig ändå, som ledighet och nöje eller nåt. mög mög bitter.

självbehärskning eller -plågeri?

jag hindrar mig själv från att skriva ett desperat hej-kom-och-håll-om-mig-sms och vet inte om jag ska vara stolt eller bara känna mig jäkligt misslyckad. nyss hemkommen, det som skulle bli ett par öl i glad gammalt (riktigt gammal, sådan från födseln, ja teresa är nog den nuvarande vän jag har haft en relation till längst i hela världen, faktiskt) lag, blev flera och sen jeriko där först lovekevins hade releasefest och jag träffade på både en gammal kompis från gymnasiet och två pers som jag varit på gång att byta lägenhet med, och sen i love-klubb med rosa techno och helt sjukt mycket superstajlade snygga tjejer. jag kände att jag i de kläder jag valde imorse kl 8, inte riktigt pallade hålla skenet uppe. trots att det nog hade kunnat bli nästan lika svettigt där som sist. men när teresa började se i kors valde jag ändå att gå hem jag med, jag misstänker att det kan bli ngt slags utgång imorgon med som jag då tänkte vara lite mer peppad på, när mitt hjärtas malena kommer hem till byn.

processen

jag vet inte vad man ska tro om det där med kokainbyggarna, det finns ju inget att läsa om det i tidningen idag...

idag har jag och åsa förmodligen fått jobb som projektassistenter i ett riktigt verkligt projekt! jag förstår dåligt, och jag vet inte vad som är officiellt och bindande, och vi har ju inte skrivit några kontrakt eller så, men efter mötet renskrev vi vårt första mötesprotokoll som typ är det vi ska göra, för att sedan hjälpa processledaren att skriva den slutgiltiga rapporten när det hela är avslutat vid midsommar! det stora problemet med denna annars fina sång, är att det inte riktigt känns som om någon har koll på vad det där projektet egentligen ska handla om! eller alla är rörande överens om att det handlar om processen, men vad fan är det liksom? men det ska nog ge sig...

sen fick jag städa lilla lyan för att visa upp den för en möjlig lägenhetsbytare. anna var här och hjälpte mig moraliskt, och så himla bra så var det en av hennes gamla bekanta, så vi drack te och fick följa med hem till honom och kolla på hans fina trea, även fast han nog egentligen var mer intresserad av en annan lägenhet han tittat på. men det känns bra att vara på gång med det här igen, jag vill ju inte bo såhär ensam utan mycket hellre baka bröd och ha fest ihop med liza! sen nu när jag kom hem så hittade jag två andra annonser som såg lovande ut! *hoppas*

nu måste jag snart sova, men jag kan inte bestämma mig för vad jag ska göra imorgon! om jag ska jobba, eller gå till skolan, eller sitta hemma och skriva på exjobbet, eller söka jobb, och hur jag ska få ihop det med att träna och socialisera. det är ett hårt liv.

****

men ändå ett så himla gött liv ändå - så mycket som faktiskt funkar!

april, april..?

eller vad i hela friden är det här? "unga byggjobbare fast i kokainmissbruk - av dem som söker hjälp för sitt missbruk av kokain hos Maria beroendecentrum är ca 90 procent unga byggnadsarbetare." jag förstår ingenting. "man kan dö av kokain" står det på text-tv. detta borde ju gå in under kategorin sånt-man-inte-får-skoja-om? eller. det värsta är ju att det nog är på riktigt, om inte någon planerat detta länge och skrivit en lång fusk-rapport på ämnet. och jag tror mig förstå att det de vill få fram är att det inte är en partydrog utan att det är vanliga hederliga arbetare som fastnat. men att det bara skulle vara byggjobbare? jag förstår som sagt ingenting.

vem behöver män när det finns grus?

169163-6

jag älskar lediga söndagar. idag fick jag till en riktigt fin sådan, dåliga odds till trots. jag vaknade alldeles för sent, men hade lyckats sova bort den befarade bakfyllan och mådde ganska fint efter en dusch, och mötte anna på ett soligt torg halv två. kaffe från kaffebaren, brownies från sjuelva, sydsvenskans jobbdel och minnesluckor från gårkvällen att fylla, i folkets park. sen merkado och annas obligatoriska bakfylle-cheesburgare, kollade på folk och drömde om kärleken som aldrig kommer infinna sig, men det gör inget för vi ska ha ett stort hus ute på landet där vi spinstrar ska bo och leva i frid och inte berätta för barnen om h&m och fnittra bakom buskarna. delade en pizza och drack folköl i parken igen där jag undlät mig att gå fram och hälsa på den där flingen från nyss, vilket jag ångrar lite nu, men vad skulle jag pratat med honom om liksom. sen ringde en kille och ville kolla på min lägenhet, så jag gick hem och städade lite, kokade ärtsoppa och pillade med spellistan inför nästa uniformkväll innan tv-dags med ostmacka och kaffe hos kerstin & kalle. jag har inte tänkt en enda tanke inför morgondagens möte med bestämmarna bakom exjobbet, men det finns tid avsatt till det imorgon, och vi kan säkert lura dom att vi är proffessionella nog. det värsta som kan hända är ju att dom tror oss!