ensam på jobbet
klockan är bara snart 20 över sex och jag är ensam kvar på kontoret. tar en kvällsmatspaus med fil och en macka, men tydligen inget kaffe för de har stängt av kokaren. jag är glad bara att vi har en kaffekokare så jag klagar inte, jag får väl värma en slurk i mikron sen om nöden kallar. alla verkar trötta på jobb efter påsk, eller så är det deras påsklöften; att sluta jobba så mkt övertid. i don't know. jag är i alla fall pigg som en lärka näst intill, efter 11 timmar sittandes. men min påskhelg var en riktig relaxer, en helg hos farmor och farfar där få saker förutom att det ska ätas och tas in ved faktisk är måsten, det och sova middag såklart, så jag känner mig hög på energi och fast besluten att bli klar med den här skiten innan jag går hem idag. det ska nog fixa sig. det enda som egentligen oroar mig är det där larmet. men, men. ja! nu kommer chefen. all will be well.
----------
en dryg timme senare packade jag ihop mig. har k-ettan, ritningsförteckning och en detalj på en lättklinkerbalksupphängning kvar att göra. och så får jag väl gå igenom det hela igen. men SEN ÄR JAG KLAR! att det blir försenat ska minsann inte vara mitt fel!!! hemkommen halv nio ska jag fira denna min duktighet med kvällsvåffla alldeles i ensamheten medan jag packar inför tysk semester. ska inte ha med nästan någonting alls. så.
jag vill ta berlin men nu meddetsamma!
elva timmar på jobb och jag vet att jag kanske klagar men jag har verkligen SJUKT mycket att göra och är riktigt orolig att jag inte kommer bli klar i tid. men jag måste ju, eftersom jag två timmar efter deadline-onsdagsarbetstiden är över ska boarda ett sterling-flyg mot fantastiska staden berlin där våren redan är kommen och josefin fin har ett stort rum med tysk gästfrihet som jag och kerstin ska få ta del av i nästan fyra hela dagar! jag längtar.
jag skiter i det tråkiga just nu. lyssnar på musik och drömmer mig bort. till berlin. till amsterdam. och st petersburg. idag betalade jag flyget dit. jag och the anna ska verkligen åka till ryssland. sjukt mycket roligare att tänka på än verkligheten och dagen. och berlin snart. hittade en skiva med josefins bilder från sist. och nu är det vår...
jag och kerstin i väntan på bussen
studerande staden
åh. berlin, berlin.
normativitet? - instämmer inte alls...
idag fick jag ta ställning till 250 frågor i en av mitt jobb finansierad stressutvärdering, där man skulle hålla med på en skala till stämmer mycket bra till stämmer inte alls eller ej aktuellt. de flesta var väl relativt enkla att svara på, tills jag kom till den här biten:
JAG LEVER ENSAM OCH TYCKER ENSAMHETEN ÄR SVÅR ATT HANTERA
JAG HAR EN NÄRA KONTAKT MED MIN PARTNER OCH VI KAN PRATA OM DET MESTA
MIN PARTNER OCH JAG HAR SAMMA UPPFATTNING OM VAD SOM ÄR VIKTIGT I LIVET
JAG FÅR TILLRÄCKLIGT MED KÄRLEK OCH STÖD AV MIN PARTNER
JAG LEVER ENSAM MEN ÖNSKAR ATT JAG HADE NÅGON ATT LEVA MED
jag var faktiskt tvungen att påpeka för tanten som samlade in svaren att alla faktiskt inte passade in i de kategorier av folk som man fick välja på - jag är varken gift, ensamstående, skild eller änkling - och 2008 tycker man att det inte borde vara något som jag måste reflektera över som icke-normalt...
now this is what i want - capische?
om att bota meningslösheten och öka produktiviteten
meningslöshetssjukdomen har spridit sig lite. försöker bota den med allt överblivet godis från i söndags, eftermiddagslur och sen japansk middag hos malena. det gick ganska bra, men sen kommer den tillbaka igen. den är som en trötthet i kropp och sinne lite för svår att skaka av sig för att kunna ignoreras. planerar att fortsätta motkuren imorgon med en lunch på minst dubbelt så många kalorier som vanligt och kanske lite semesterplanering på arbetstid. anna hade läst en mkt intressant artikel som hon skickade länk om på jobbmailen idag (http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_958141.svd - jag kan tydligen inte göra länkar med min mac), så det är väl bara bra tänker jag. men bäst av allt är att sova.
vårregn
pissväder ute. klockan är halv elva och jag är nedbäddad i rena lakan i ett städat rum. meningslöshetskänslan är stark. jag har betalat min biljett till amsterdam och VILL VERKLIGEN boka resan till berlin. och sommarsemestern. även om det känns fruktansvärt tråkigt och vuxet att planera sin tid så långt i förväg, men jag BEHÖVER veta att det blir av. jag vill inte bara gå till jobbet, gå hem och äta, träna och sova. åh hjälp vad allt känns trist ikväll.
