DISPONENTGATAN

jag undrar vem som läser det här egentligen. och vem som får för sig att kommentera. inte för att jag bryr mig egentligen, men man undrar ju. för mig känns det samtidigt som att jag vill att folk ska läsa vad jag skriver och som att jag bara skriver för mig själv. hitintils har den här bloggen en snarast dagboksliknande karaktär, men det är ju jag själv som valt att ha det på det viset. jag funderar på om jag kanske skulle skriva mer om sådant som folk skulle kunna intressera sig för att läsa, men vad skulle det vara liksom? det känns som att jag (och helt klart många andra) skulle behöva mindre internettid och mer faktisk levnadstid. i denna anda har jag tagit beslutet att börja läsa böcker istället för bloggar om kvällarna där hemma. det kanske blir något att skriva om...

jag är på jobb. chefen är inte här, och när han kommer måste jag ta den jobbiga diskussionen då jag ska säga till att jag inte orkar jobba så mycket som de vill att jag ska. jag måste rädda mig själv från att bränna ut mig innan jag ens börjat jobba på riktigt. det är mycket som ska ändras och ordnas i och med denna vecka. inget mer godissmåätande efter min nära tandföruttnelseupplevelse hos tandläkaren i måndags och mycket mer att ta mig själv och mina tankar på allvar efter i tisdags. jag ska sluta bry mig om vad andra tycker. så i framtiden kommer jag inte bry mig om konstiga kommentarer. jag ska bli stark och få fina och hela tänder. now how about that for a plan.